5 sätt att hålla sig vaken på föreläsningarna

”Var får du all energi ifrån?” brukar folk undra när jag glatt skuttar omkring utanför föreläsningssalarna tidiga morgnar. ”Huvudsakligen glykolysen och elektron-transportkedjan”, skulle vara det korrekta svaret, men av någon anledning brukar de himla med ögonen när jag säger det.

Ett mer populärvetenskapligt svar, som bygger enbart på empiriska iakttagelser, är: ”Jag äter jättemycket och rör på mig ganska mycket. Och ibland unnar jag mig sju timmars sömn.” Inte just inatt eftersom jag sitter och skriver det här inlägget när klockan är 23.08 och jag ska vara i skolan 08.30 imorgon. Redan nu känner jag på mig att jag själv kommer använda mig av de tips jag kommer lista nedan.

5 sätt att hålla sig vaken på föreläsningarna:

  1. Engagera dig i föreläsningen. Ta noggranna anteckningar, helst på dator eller läsplatta, eftersom det kalla display-ljuset hämmar produktionen av sömnhormonet melatonin. Just nu har jag ljusstyrkan på max på min dator för att kunna slutföra det här inlägget.
  2. Tugga tuggummi eller sug på en halstablett. Det kanske finns någon evolutionär förklaring till varför det är svårt att somna med någonting i munnen, men den besitter inte jag.
  3. Bli försenad på morgonen så att du måste stressa för att hinna i tid till föreläsningen. Eller kanske inte i tid, men iallafall innan den har tagit slut. Skyndar du dig för att du håller på att bli försenad till en obligatorisk föreläsning kommer du definitivt inte lyckas somna på den. Talar möjligtvis av egen erfarenhet.
  4. Använd rasterna till att komma upp i varv. Starta en hettad diskussion med några av klasskamraterna, köp så mycket kaffe och sötsaker i cafeterian som CSN tillåter och rör på dig för att rent mekaniskt få upp pulsen. Min personliga rutin brukar vara ett livligt samtal med kursarna medan jag hoppar hoppsasteg (och de går som man brukar göra) till cafeterian.
  5. Töm blåsan, eller inte. Ibland känner jag mig uppiggad av att pudra näsan. Samtidigt är det svårt att somna när nöden kallar. Det kanske är givet, men oavsett om det piggar upp dig eller inte så bör du inte tömma blåsan i själva föreläsningssalen – även om det garanterat hade fått de omkring dig till att vakna till.

Nu är klockan 23.39, så jag är helt säker på att jag kommer att använda mig av alla de här metoderna imorgon.

Årets julklapp – blod

studenbloggsbildLusse lelle, lusse lelle, det är lång tid kvar till jul. Trots det börjar julstämningen smyga sig på när stora snöflingor faller ner och täcker den kala novembermarken. Det första adventsljuset tänds, julskyltningen är färgstarkare än någonsin och varenda affär bestämmer sig för att Frank Sinatra och Wham! är de ultimata jultrubadurerna. Det är lätt att glömma att julfirandet ligger en dugga och tre muntliga gruppredovisningar bort. Det är inte glykolysen och elektrontransportkedjan som oroar, utan hur man ska hinna med att julhandla. Vad kan man ge bort som man inte gett innan, som är fint men inte för dyrt, användbart och lätt att få tag på, som visar att man har tänkt efter?

Blod, blod, blod och mer blod. Vackert rött, kostar inte ett öre, har flera användningsområden och lättillgängligt. Framför allt är en gåva som verkligen betyder något, bokstavligen livsviktig. De första blodtransfusionerna gjordes i slutet av 1800-talet och har sedan dess räddat miljontals liv. Blodtransfusioner kan behövas vid svåra förlossningar och olyckor där blodförlusten är stor, men också i vissa fall av cancer och autoimmuna sjukdomar.

Det är lätt att bli blodgivare. Hitta närmsta Blodcentral eller Blodbuss och registrera dig. Då får du fylla i en enkät om din sjukdomshistoria och ge ett blodprov som kommer att analyseras för att se om ditt blod är lämpligt att ge bort. Du kommer också att donera 4,5 dl blod, vilket är cirka en tiondel av den totala mängden blod i din kropp.Om du börjar må dåligt eller vill avbryta donationen av någon anledning är det helt okej. Efter det blir du bjuden på fika. Hela besöket tar knappt en halvtimme och kostar inget.

Varför ska du ge blod? Du får en gratis hälsokontroll, får reda på vad du har för blodgrupp och för blodtryck, och dessutom gratis fika. Om gratis fika mot förmodan inte är nog för att övertyga dig, kan du alltid tänka på att ditt blod kan rädda flera liv.

Blodbussen kommer till KI Campus Solna nu på tisdag den 29 november och är där hela dagen. Till Campus Huddinge kommer bussen den 12 december. Har du inte tid eller möjlighet de dagarna kan du gå till en Blodcentral  närsomhelst, som till skillnad från bussarna inte brukar flytta runt. Mer information finns på geblod.nu

Att arbeta i grupp

”Nästa moment är ett grupparbete” – en av de mest skräckinjagande fraserna för en student, näst efter ”Det här kommer på provet” och ”Kaffemaskinen är trasig”. Bara tanken på att bli bedömd på en uppgift vars utförande man själv inte har helt förfogande över ger många av oss kalla kårar. Särskilt när uppgiften specificerar att ”alla måste vara delaktiga för att få godkänt” och ett underkänt potentiellt kan äventyra resten av ens utbildning, som i sin tur äventyrar yrkeslivet, som i sin tur äventyrar familjelivet, som i sin tur äventyrar nästkommande generationers fortlevnad och vips! så har underkännandet av uppgiften lett till mänsklighetens undergång. Det finns ingen väg ut, eftersom gruppredovisningarna är en obligatorisk del av kursen, och inte heller får man välja sin egen grupp (som vi alla vet hade bestått av Id, Ego och Superego).

Freud åsido, hur tar man sig an något så ödesdigert som ett grupparbete? Problembaserat lärande, PBL, är numera en vanlig undervisningsform på läkarutbildningar. PBL går ut på att en grupp på cirka 6-12 personer får ett fiktivt sjukdomsfall som de tillsammans ska lösa genom att söka information, dela med sig av sin kunskap och komma fram till diagnos och eventuell behandling. På KI har vi knappt några PBL-fall, men PBL:s struktur för hur man i grupp löser en uppgift kan ändå vara användbar.
pbl-struktur
Alla kan inte tycka om alla hela tiden, och det är helt okej. Det är därför det är bra att följa PBL-strukturen, för då ligger fokus på själva uppgiften. Om man ändå skulle bli osams med någon (eller alla, för all del) i sin grupp, är det bra att ta en paus för att lugna ner sig. Gå ut ur det löjligt lilla grupprummet som verkar sakna ventilation, och ventilera sig själv (både bokstavligen och i överförd mening). Låt gruppen rannsaka sig; varför blev det fel, vad vill de olika parterna, och vilken lösning kan alla nöja sig med? Vissa har svårare för att kompromissa än andra, men när människosläktets fortlevnad står på spel, är det bara att bita ihop.
P.S. Om någon som jag arbetar i grupp med skulle råka läsa det här inlägget, vilket är högst osannolikt, så pratar jag givetvis inte utifrån egen erfarenhet. Det är alltid en ynnest att få arbeta jämte er.

… äter gör man, ändå dör man

KIs campus i Solna är inte stort, även om många elever och anställda är placerade här. Alla vill dessutom äta lunch ungefär samtidigt, så det gäller att vara taktisk när man tar sig an lunchandet. Här följer en praktisk guide till att luncha på KI.

Lunchtider: Mellan 11.30 – 12.45 är det som mest trafikerat i matsalarna. Lite tidigare och lite senare brukar tempot vara långsammare och atmosfären stillsammare. Det finns även gott om plats då.

Restauranger: Det finns fem restauranger på Campus Solna. Jöns Jacob i Berzeliuslaboratoriet, Erik Jorpes och Nanna Svartz i Aula Medica, Mollan i MF:s källare, samt Königs på Folkhälsomyndigheten.

Jöns Jacob, även känd som JJ och Jönsan, är den största och populäraste. Fem olika lagade lunchrätter serveras dagligen för 80 kr. Man kan även köpa en tallrik sallad som man plockar själv från salladsbuffén för 50 kr. I café-delen av JJ kan man köpa färdiga takeaway-rätter, sallader och wraps, samt kakor och kaffe. Dessutom finns det en avdelning med kylskåp och mikrovågsugnar för de med matlådor. Eftersom JJ ligger så nära föreläsningssalarna är det förstahandsvalet för många av studenterna.

Erik Jorpes är ett café i Aula Medica där man kan köpa färdiga sallader, mackor och mellanmål. Kaffe och kakor finns också. Hit går många anställda och viktiga KI-personer som vill ha en lite lättare lunch.

Nanna Svartz ligger också i Aula Medica, men mot Solnavägen. Det är en lunchrestaurang som serverar lagade rätter, men är lite flottare än JJ. Därför är det snarare professorer och forskare som äter här, än studenter.

Mollans Asiatiska Kök är ett alternativ till Jöns Jacob för många studenter. Det är en billig lunchbuffé som serverar mat inspirerad av östasiatisk matlagning. Det finns alltså nudlar, friterad kyckling och räkchips här.

Königs serverar tre olika dagens, en veckans soppa och en veckans sallad. Det finns även mackor och kakor. De flesta som äter här är anställda på Folkhälsomyndigheten, resten är forskare på KI.

Mikrovågsugnar: De som har tagit med sig sin egen mat kan mikra den på lite olika ställen på Campus, bland annat i Hus75, Jöns Jacob och på fjärde våningen i Berzeliuslaboratoriet.

Lunchpriser: 55-85 kr. Mackor är billigast. Sallader och wraps är inte heller speciellt dyra. Lagade lunchrätter brukar kosta runt 85 kr men då ingår salladsbuffé, kaffe och bröd.

Matlådor: Majoriteten av studenterna tar med sig matlådor som de lägger in i kylskåpen i JJ eller Hus75. Matlådorna är ofta små och gjorda i billig plast som smälter när den mikras för länge. Det finns alltid en risk för att matlådan blir tagen av en desperat skolkamrat som kuvad av sin hunger endast ser stöld som boten till sin svält. Därför brukar jag alltid laga mat som ser osmaklig ut och linda in den i minst tre plastpåsar så att inte ens den mest utsvultna själ skulle få för sig att sno den.

Äta bör man, annars dör man…

Klockan är 11.48, en helt vanlig skoldagJag och mina klasskamrater skyndar oss ut ur föreläsningssalen, alla med ett och samma mål i sikte – skolrestaurangen Jöns Jacob. Magen kurrar och nöden kallar, men det finns ingen tid att pudra näsan. Vi måste hinna dit innan alla bord blivit fullsatta, alla bestick använda och mikrovågsugnar ockuperade. Redan innan jag klivit in i matsalen sticker lukten av bränd plast mig i näsan och skrapandet av metallgafflar mot porslinstallrikar är tinnitusinducerande. Jag tränger mig fram till kylskåpen, letar reda på matlådan jag la in där imorse och kastar mig fram mot första bästa lediga mikrovågsugnsplats.

”Nänä, den går inte! Försök inte tränga dig, lilla fuskis!” Och jag som trodde att jag hade kunnat slinka förbi obemärkt. ”Du får ställa dig längst bak i kön som alla andra.”

Femton minuter senare är min mat äntligen värmd och jag slår mig ner vid ett fyrmannabord med nio klasskamrater. De flesta har med sig pasta av något slag, tunnbrödswraps eller sallad. Vegetariskt, billig, lättlagad och hyfsat nyttig mat. Det är svårt att njuta av maten, inte bara för att den inte är i gourmetklass, utan också för att det är bullrigt och ont om tid. Snart sätter nästa föreläsning igång. Vi slänger i oss det sista av maten, dukar av borden, tar en mugg kaffe och beger oss snabbt tillbaka till föreläsningssalen. Så var ännu en skollunch avklarad. 

Fester på KI – hur?

Det har redan konstaterats att man faktiskt kan festa på KI, men hur går det till? Det här är en snabbgenomgång av en typisk sittning på KI och många av begreppen jag använder förklaras i föregående inlägg.

INFÖR SITTNINGEN

Till MF:s sittningar är alla KI-studenter bjudna, så man behöver inte oroa sig för att inte vara välkommen (till skillnad från hur det var på gymnasiet). MF tar glatt emot alla som har råd med att betala sittningsbiljetten. Sittningarna brukar annonseras på Facebook och biljetter brukar köpas minst en vecka i förväg. Biljetterna kostar oftast 200-300 kr, beroende på dryckesval kan de bli 30 kr billigare.  När det är gasque gäller det at köpa biljett snabbt eftersom de oftast tar slut.

På Facebook får man också reda på var och när sittningarna hålls. Generellt hålls sittningarna på MF på lördagar mellan 17-22.

Nästan alla sittningar har någon form av klädkod. Strängast klädkod är det på de mer formella gasquerna där folk verkligen klär upp sig. Är man bekväm med flanellskjorta i ett hav av mörka kostymer så kör på – ingen har hitintills blivit utkastad på grund av sin klädsel. På temasittningar klär man sig efter temat och det finns mycket utrymme för tolkning. En person klädde ut sig till badmintonboll på OS-temasittningen till exempel.

På alla sittningar måsta man ta med sig legitimation. Det kan vara bra att ha med sig sitt MF-kort som man får via Mecenat, samt kontanter om man blir törstig under kvällen.

UNDER SITTNINGEN

En typisk sittning börjar med en välkomstdrink (till exempel hallonsaft) och mingel utanför middagssalen i en timme. Det går bra att komma en halvtimme, tre kvart till minglet, men när folk väl gått in i middagssalen stängs dörrarna. Gratis garderob finns, men den är bara övervakad på gasquerna. Bordsplacering är sällan fri, så passa på att hitta bordsgrannarna under minglet.

Väl inne i middagssalen inleds sittningen med att kvällens toastmasters presenteras. Första allsångslåten som sjungs är vanligtvis ”Porthos visa”. Det är helt okej att varken kunna texten eller melodin – folk bryr sig inte i början av sittningen och definitivt inte i slutet. Förrätt och dryck (i bästa fall hallonsaft) serveras. Maten är enkel och billig, eftersom det är frivilliga studenter som ansvarar för matlagningen och serveringen. Trots det är den oftast god, till skillnad från drycken.

Huvudrätt och efterrätt serveras efter hand med avbrott för sånger, tal och annan underhållning. KI:s två spex, Flix och Corpus Karolina, brukar gästa. Ibland kommer något live-band och MF:s dansgrupp Dragplåstret.

Efter efterrätten serveras en sista drink (inte hallonsaft) och låten ”O gamla klang och jubeltid” sjungs. Därefter lämnar man middagssalen och minglar utanför i väntan på eftersläppet.

EFTER SITTNINGEN

Medan sittningsgästerna minglar utanför, röjer personalen undan i middagssalen för att ge plats åt ett dansgolv. Åtminstone en bar öppnar där drycker kostar ungefär 60 kr glaset. Där går det att betala med kort, men om man av diverse anledningar skulle råka glömma bort sin PIN-kod är det bra att ha med sig kontanter – eller snabbt hitta någon som är villig att betala för en.

Till eftersläppet kommer också folk som inte går på KI, merparten vänner och andra studenter (som gjort fel universitetsval). I sittningsbiljetten ingår inträde till eftersläppet. Vill man bara gå på eftersläppet kostar det 100 kr och åldergränsen är 18 år.

Musiken som spelas är standard dunka-dunka, västerländsk danspop från 2010-talet på tinnitusinducerande ljudnivå. Ibland varvas den av svensktoppsfavoriter där alla sjunger med, typ ”När vindarna viskar mitt namn”, ”Vill ha dej” och ”Hej hej Monika”.

Eftersläppet avslutas med Tommy Körbergs ”Stad i ljus” strax vid kl 2. Efter det får man ta sig hem till sig (eller till någon annan, beroende på vilka bekantskaper man stiftat under kvällen) vilket görs lättast via t-banan på S:t Eriksplan eller med nattbussen som går från Karolinska Institutet östra, precis nedanför Aula Medica. Sen är det bara att vänta till nästnästa eller nästnästnästa lördag så sätter cykeln igång på nytt.

Fester på KI – ja, de existerar.

Att vara student på KI är mer än bara plugg. Missförstå mig rätt – det är en massa plugg, men det finns också en hel del annat att göra. Typ delta i skrivarworkshops, mikroskopera på fritiden, gå med i studiecirklar, hänga i skolbiblioteket på helgerna. Man kan också festa lite då och då. 

Läkarstudenterna får sitt första smakprov av festande på introkollot, samma dag som uppropet. Alla andra nya elever, eller amphioxer som man säger på KI, får vänta tills Amphioxgasquen som hålls ungefär två veckor in på terminen. Därefter hålls sittningar ungefär varannan, var tredje helg. Varje fredag är det pub på Medicinska Föreningen. 

Medicinska Föreningen, MF, är KI:s studentkår. I stort sett alla fester, sittningar och pubar på KI arrangeras av MF och dess utskott, främst Mottagningsutskottet och Programutskottet. Evenemangen hålls i MF:s lokaler i Solna, som ligger precis bredvid Aula Medica på Nobels väg 10. 

LISTA ÖVER CENTRALA FESTBEGREPP

Amphiox – Ett ryggradslöst, primitivt djur. Även det alla nya elever på KI kallas fram tills att de festat till sig titeln som etta på Amphioxgasquen. 

Amphioxgasquen – Den första stora sittningen. Invigningsritualen alla amphioxer måste genomgå för att bli fullvärdiga KI-studenter.

”Cash is King” – Lättaste sättet att betala för sig är att göra det kontant.

Gasque – En lite mer storslagen och formell sittning. Håll på klädkoden. 

Eftersläpp – Hålls efter sittningar. Ungefär som en vanlig dansklubb med DJ, bar och alldeles för hög musik. På eftersläpp är även folk som inte går på KI välkomna, men den absoluta majoriteten är studenter. Börjar kl 22 och slutar kl 2 med låten ”Stad i ljus”.

Infopub – En minimässa där alla MF:s utskott visar upp sig och berättar om sig själva. Lättaste sättet att börja engagera sig i utskott är att gå dit och snacka med dem.

MF – Förkortning av Medicinska Föreningen, men kan också syfta till Medinska Föreningens lokaler i Solna.

Pub – Motsvarande after work. Billig dricka, avslappnad stämning. Hålls på MF varje fredag mellan 16-22.

Pubcrawl – En rundtur på flera pubar i Stockholm. Hop-on hop-off, men majoriteten samlas och går tillsammans från MF.

Sittning – En trerättersmiddag som varvas med allsång, spex och uppträdande. När middagen är uppäten är sittningen officiellt slut, men de flesta stannar på eftersläppet. Sittningar är främst till för KI:s studenter, men ibland kan man ta med sig någon utomstående vän. Brukar hållas på lördagar och börja vid 17 eller 18 och ta slut 22. 

”Swish is Queen” – Även om kontanter är smidigast, går det ofta att köpa sittningsbiljetter med smartphone-appen Swish. 

Temasittning – En sittning med ett speciellt tema. Stämningen är informell och det hålls spex och tävlingar på temat. Var inte rädd för att slå på stort med utklädningen till temat.