5 skillnader mellan gymnasiet och universitetet

Ännu ett plugginriktat inlägg – det här börjar arta sig!

Jag började plugga på universitetet direkt efter studenten, eftersom jag varken var skoltrött eller osäker på vad jag ville utbilda mig till. Jag tänkte också att det skulle vara till min fördel att ha all gymnasiekunskap färsk i minnet, men upptäckte ganska snabbt att de delarna av min hjärna var minst sagt mögliga (till skillnad från mina neuron som kommer ihåg varenda replik och scen från Sagan om ringen – samtliga tre filmer, de utökade versionerna).

Något jag upptäckte ganska snart var att hoppet mellan gymnasiet till universitetet är mycket större än det mellan grundskola och gymnasium. Här är 5 av de största skillnaderna:

  1. Den enda som bryr sig om du pluggar är CSN, och möjligtvis dina päron. De flesta föreläsningar har inte obligatorisk närvaro och det är ingen lärare som kommer ha koll på om du kommer eller inte.
  2. Det är okej om du inte kan dina lärares namn – de vet knappt om att du existerar. Vi har oftast en ny föreläsare på varje föreläsning, eftersom de är specialiserade på sina ämnen. 
  3. Förvänta dig inte att få högsta betyg. Det finns inga betygsskalor – betyget är inte ett mått på ditt egenvärde. Förvänta dig inte att få högsta poäng, och det finns inte heller någon mening med det. Ingen kommer titta på hur många procent rätt du fick på tentan, bara om du fick godkänt.
  4. Plugga med dina vänner – det finns ingen annan som kan/vill hjälpa dig. Det erbjuds inget extra stöd utöver den schemalagda undervisningen. Man kan pröva att mejla föreläsarna sina frågor men det är långt ifrån säkert att de svarar, ännu mindre säkert att de svarar på ett förståeligt sätt.
  5. Det finns dumma frågor. Låt mig vara krass – det kan ha fungerat på gymnasiet för att få läraren till att bli mer positivt inställd till dig när hen sätter betyg, men här vet ju inte läraren om att du finns till. Så se till att hålla dig till ämnet och ta inte upp 160 andra personers tid för din lilla filosofiska frågeställning.

Men låt inte det här avskräcka dig! Universitetet är jättekul också med all självständighet, studielån och framtidsångest!

 

Annonser

#Nobel2k17: Live från presskonferensen för fysiologipriset

Live.png

När jag var inne på presskonferensen för tillkännagivandet av Nobelpriset i fysiologi fick jag ett obotligt sug av att vilja skriva av mig på sociala medier. Ett modernt sätt att rapportera direkt från event är att live-tweeta och jag övervägde att göra det, ända till jag insåg hur pinsamt mitt Twitter-konto är – inte ens min mamma följer mig där. Så istället bestämde jag mig för att live-kommentera på Facebook. Här kommer de transkriberade och ocensurerade tankarna jag spottade ut mig på nätet under presskonferensen för världens mest prestigefyllda pris i medicinsk forskning:

11.32 Det har börjat tystna i rummet…

11.33 Tydligen ska det [pristagarna] tillkännages ”tidigast 11.30”. Så förmodligen blir det senare.

11.34 En [propert klädd] kvinna lägger ut namnskyltar till viktiga personer. Eftersom en av mina kontaktlinser gått sönder kan jag inte se vilka de är.

11.35 Presstalesmannen har sagt godmorgon. Ingen svarar. Stelt.

11.37 NOBELPRISET GÅR TILL…

11.38 Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young, för sina upptäckter [inom] ”circadian rhytms”.

11.39 Samtliga 3 är baserade i USA, är födda på 40-talet. Ganska typiska Nobelpristagare om jag ska vara ärlig.

11.40 Cirkadisk rytm handlar om cellers inre klocka, hur integrerad dygnsrytmen är hos oss organismer.

11.42 De talar om en ”period gene”. Jag tror inte den korrekta översättningen är ”mensgenen” men det är allt jag kan tänka på. Hehe.

11.44 Himmel, vad mycket mens de pratar om! Det finns också en ”timeless gene” som är viktig tillsammans med mensgenen.

11.45 Okej, ska sluta. Den tidlösa genen och periodgenen, tillsammans med en dubbeltidgen ger oss en form av dygnsrytm.

11.46 Tack vare pristagarnas upptäckter har cirkadisk rytm blivit ett etablerat forskningsområde.

11.47 Dags för frågor.

11.48 Ingen frågar något. Pinsamt.

11.49 Nu räcker någon upp handen och frågar hur pristagarna reagerade på nyheterna. [Svaret är] De har inte fått tag på Mr Young. Rimlig med tanke på att det är typ 5 på morgonen där han bor. Rosbash och C Hall har fått reda på att de vunnit. Rosbash sa ”You are kidding me!”

11.50 Andra här kommer från kinesiska medier, Indien, alla möjliga fina presspersoner… Jag känner mig klart underkvalificerad.

11.51 Juleen Zierath från [Nobelkommitténs] expertpanel sa precis att en del av den cirkadiska rytmen är det som får oss till att vilja gå och lägga oss kring kl 22. Jag saknar uppenbarligen den genen. Eller så är den massivt muterad.

11.52  Aaah, nu berättar de att den inre klockan i våra celler går non-stop, men kan ibland behöva tillrättavisas med ljus. Min behöver verkligen tillrättavisas.

11.53 Konferensen är avslutad.  Inga applåder eller fler frågor. Stelt. Folk har väldigt bråttom [med] att skynda sig ut.

11.54 Nä, nu ser jag. Alla går fram för att få one-on-one-intervjuer. Individualister. Pfft.

Det här var alltså min upplevelse av min första presskonferens någonsin. Känns bra att jag fastnade på en felaktig och barnslig översättning av en superviktig gen och avslutade det hela med att kritisera journalisterna som jag bara kan drömma om att komma i samma klass som. 

PS. Imorgon ska jag på tillkännagivandet av Nobelpriset i fysik. Jag kan ännu mindre om fysik än fysiologi, så det ska bli spännande.

#Nobel2k17: Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young är årets pristagare!

Nobel2.jpgHär kommer en kortfattad och enkel förklaring av deras upptäckt. Eftersom det här är endast vad jag förstod och uppfattade ber jag er att ta det med en nypa salt. De pratade mycket om en ”period gene” och när jag insåg att det kan översättas till ”mensgenen” tappade jag fokus.

Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young tilldelas Nobelpriset i fysiologi 2017 för sina banbrytande upptäckter i cirkadisk rytm. Cirkadisk rytm beskriver våra cellers inre klockor, som styr hormonnivåer, sömn, kroppstemperatur och metabolism.

Det gjordes experiment med plantor, bananflugor och råttor som föddes och levde i konstant mörker eller konstant ljus och konstant temperatur, så att inga yttre stimuli kunde antyda vilken tid på dygnet det var. Trots det följde försöksdjuren/växterna en dygnsrytm som motsvarade deras in vivo-vänners. Då kunde det konstateras att något annat än ljus och mörker, kyla och värme styr cellernas biologiska klockor.

På 80- och 90-talet isolerade herrarna Hall, Rosbash och Young de gener som kodar för några av de viktigaste proteinerna i den cirkadiska rytmen. Dessa gener kallas period [även för mig känd som ”mensgenen”], timeless och doubletime och de utgör ett återkopplingssystem för den biologiska klockan i cellerna, och synkroniserar den med dagsljus när det behövs – exempelvis vid jetlag.

Genom sina upptäckter banade de väg för fortsatt forskning inom cirkadisk rytm.

#Nobel2k17: Priset i fysiologi eller medicin går till…

P1040208.JPG

Det här är Nobel Forum. Nu ska presskonferensen sätta igång. Vad gäller det? Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017. Hur har jag lyckats nästla mig in? Genom att se viktig ut och sälja den här bloggen som en prima nyhetssida riktad till prospektiva, nuvarande och tidigare KI-studenter. Upmarketing på hög nivå. Jag kommer att uppdatera bloggen allt eftersom presskonferensen fortskrider. Vi väntar spänt ännu.

Hänt på KI: den skvallerfria upplagan

Till att börja med lovar titeln mer än vad inlägget innehåller. Det här är endast ett informativt meddelande om lite datum att hålla koll på. Jag har alltså inte startat upp en skvallerblaska om vad som försiggår på Karolinska Institutet, även om det finns en del elefanter på campus som vi inte brukar tala om – en av dem börjar på M och slutar på acchiarini. Inte för att han fysiskt håller till på campus… jag lovar.

Låt oss börja kronologiskt:

  • 15 september: Anmälan till vårens högskoleutbildningar öppnar. Läkarprogrammet är en av dem, och visst vill du bli en yrkeskollega till mig?
  • 2 oktober: Vinnaren av Nobelpriset 2017 i fysiologi eller medicin tillkännages.
  • Nu fram till den 13 oktober: Du – DU – kan bli en av mina bloggkollegor! Ansök om att bli digital ambassadör idag! Eller den 13e oktober. Någon gång däremellan.
  • 9-13 oktober: Jag – JAG – har hand om Karolinska Institutets officiella Instagram-konto. Du kan följa det här. Om du inte kan bärga dig, kan du bläddra ett halvår tillbaka, då jag fick ha hand om kontot sist.
  • 16 oktober: Anmälan till vårterminen 2018 stänger.
  • 21 oktober: Högskoleprovet hålls omkring i landet. Runt 1.75 brukar krävas för att komma in på läkarutbildningen, men 1.4 kan räcka för att få en PIL-intervju.

 Det är alltså mycket spännande på gång, trots avsaknaden av en viss elefant på campus. Däremot finns det en annan snabelprydd KI-personlighet jag skulle vilja diskutera. Men det tar vi en annan gång.

Introduktionsinternatet: roligare än det låter

Godmorgon lilla T1:a/amphiox/ryggradslösa kräk/lammkotlett (kärt barn har många namn) – idag är det upprop och sedan bär det av till introduktionsinternatet i Norrtälje! 

Så vad är introduktionsinternatet för något?

  • Inte lika hemskt som namnet antyder. Det kallas också intro-kollot, fadderkollot, läkarkollot, insparkslägret (kärt barn har många namn som sagt).
  • Separat från Karolinska Institutet. Det anordnas helt oberoende av skolan av Kollostyrelsen som består av studenter. Därför måste man betala en mindre summa för att delta, och det är inte heller obligatoriskt att delta.
  • Inte obligatoriskt. Trots det nära förknippat med skolan, då man får träffa sina faddrar och äldrekursare som kan svara och hjälpa till med alla möjliga skolfrågor (och andra frågor) man har.
  • En övernattning med en första sittning, lekar och introduktion till livet som läkarstudent. Direkt efter uppropet slussas man iväg i olika bussar till Norrtäljes skärgård. Det man behöver ta med sig är hyfsat varma kläder man inte är rädd om (och som går bra att röra sig i), något lite finare till sittningen på kvällen (något enklare än cocktail-klädsel), sängkläder och handduk. Mat ingår i hela kollot, men det kan vara bra att ha med sig något litet mellanmål.
  • Ett bra sätt att lära känna sina klasskamrater. Det är på kollot man först får reda på vilken del av klassen man tillhör. Då läkarklassen varje år utgörs av upp mot 180 elever delas den upp i fyra delar som alla åker till var sitt kolloområde; Assö, Björkö 1, Björkö 2 och Solsta. Kollot består av många teambuilding och lära-känna-aktiviteter, så de dryga fyrtio klasskamrater som är på samma kollo får hyfsat bra koll på varandra.

Jag hoppas att ni får ett fantastiskt introduktionsinternat, så ses vi på skolan på torsdag!

Välkommen till KI – HT17:s upplaga

Idag är det den första dagen på läsåret 2017-2018 för många universitetsstudenter. Idag är det också exakt 364 dagar, plus 7 timmar och 39 minuter, sedan jag på riktigt kunde börja kalla mig läkarstudent – ett privilegium jag överutnyttjar.

Varje termin på Karolinska Institutet inleds med en första välkomstdag för alla studenter som börjar sin första termin. Närvaro är inte obligatorisk, men jag rekommenderar det varmt. Hela dagen är förlagd till pampiga Aula Medica – en metallglänsande glasbyggnad mittemot Karolinska Sjukhuset på Solnavägen. Schemat består av motiverande föreläsare, tal från KI:s ledning, gruppträning och massvis av fika. Passa på att besöka minimässan i Aula Medicas entré där lite olika verksamheter på KI ställer ut och bjuder på gratisprylar och godis. Om detta inte är nog för att övertyga dig kan jag passa på att nämna att det bjuds på gratis lunchmackor och supersnygga KI-ryggsäckar – HT16:s upplaga kan du se på min profilbild till höger.

När du väl är på plats under välkomstdagen kommer du märka att det är mycket mer folk på rasterna än på föreläsningarna. Anledningen till detta är alla gratissaker jag nämnde ovan – de lockar till sig fattiga äldrekursare som flugor till honung. En av våra föreläsare brukar kalla äldrekursarnas skattjakt under rasterna ‘råttinvasionen som ingen flöjt kan stoppa’. Jag själv kan bekänna att jag också tassade omkring i Aula Medica på jakt efter godbitar idag, men jag var för långsam för att få tag i en ryggsäck. Värt att påpeka är att gratissakerna delas bara ut i början för att hala in lammköttet – när man väl är fast i fällan så får man svälta eller tjuva (eller betala som en hederlig människa, men vem är det?).  Så passa på, små lamm!

Efter välkomstdagen föreslår jag att du går hem och vilar, packar och förbereder dig inför uppropet – som är obligatoriskt och du inte borde komma för sent till (som jag gjorde). Här finns min guide till vad du inte ska göra för att klara uppropet – alltså allt som jag gjorde.