Prokrastinera utan dåligt samvete – titta på vetenskapliga filmer, del 2

Screen Shot 2018-02-22 at 20.13.09.pngHur kombinerar man sitt filmintresse med sina läkarstudier? Man tittar på filmer som handlar om läkarstudier! Eller åtminstone är lite vagt relaterade till det.

Det här är en fortsättning på listan på vagt vetenskapligt relevanta filmer som jag påbörjade i det här inlägget.

  • Ex Machina (2014) – En datorprogrammerare bjuds hem till en IT-miljardär för att bedöma om hans människolika robot verkligen är självmedveten och besitter artificiell intelligens på mänsklig nivå. Filmens teknologi är självklart mycket mer avancerad än verklighetens, men den är inte orealistiskt. Det är definitivt värt att ställa sig frågan om vad i våra sinnen som gör oss till människor, och vad som skulle krävas av en dator för att nå dit. Her (2013) handlar också om artificiell intelligens och kan vara värd att titta på.
  • The Imitation Game (2014) – Baserad på den verklige datorpionjären Alan Turings liv under Andra världskriget. Alan Turing bidrog till att de Allierade kunde dekryptera nazisternas telegram, vilket i längden bidrog till deras seger. Filmen är inte helt historiskt korrekt, men personligen tycker jag att storyn kompenserar för det. Kul fakta: det mest kända testet för bedömning av artificiell intelligens kallas Turing-testet efter Alan Turing och används i Ex Machina. En annan bra film om en brittisk vetenskapsmans liv är The Theory of Everything (2014) som handlar om fysikern Stephen Hawking. Hidden Figures är också en verklighetsbaserad film som porträtterar matematikerna Katherine Goble Johnson, Dorothy Vaughan och Mary Jackson som jobbade på NASA i samband med de första månlandningarna.
  • Hysteria (2011) – Äntligen en romantisk komedi på den här listan! Men låt inte skenet bedra, filmen handlar om det sena 1800-talets kvinnoförtryck. Även om alla detaljer inte är historiskt korrekta, stämmer principerna filmen framhäver. Kvinnor som var upprörda, oroade, arga eller ledsna kunde diagnostiseras med hysteri (en psykisk sjukdomsdiagnos på den tiden). Boten för hysteri var klitorisstimulering (japp!) eller borttagning av livmodern och äggstockarna. Och nej, män som uppvisade liknande känslor fick inte motsvarande kroppsdelar stimulerade/bortplockade.
  • Några andra filmer som passar bra till Black History Month – dessa filmer är inte speciellt vetenskapliga men likväl sevärda och tankeväckande i en historisk kontext. 12 years a slave (2013) handlar om slaveriet i mitten av 1800-talet och är historiskt korrekt. Half of a Yellow Sun (2013) utspelar sig under Biafrakriget i Nigeria och handlar om två systrars öden. Get out (2017) är varken historiskt eller medicinskt korrekt, men den är flerfaldigt prisbelönt för sitt innovativa skildrande av afroamerikaner i dagens USA. Subjektivt kan jag säga att den är en av mina favoritfilmer från 2017 och jag ångrar inte alls att jag fick underkänt på tentan dagen efter jag sett den.

Det här var alltså mina rekommendationer. Om du har någon film du skulle vilja lägga till får du gärna berätta det för mig i kommentarsfältet här eller på min mejl: isabelle.wemar@stud.ki.se

Annonser

Prokrastinera utan dåligt samvete – titta på vetenskapliga filmer, del 1

Screen Shot 2018-02-22 at 20.13.09.pngHur kombinerar man sitt filmintresse med sina läkarstudier? Man tittar på filmer som handlar om läkarstudier! Eller åtminstone är lite vagt relaterade till det.

Precis som många andra tycker jag om att titta på TV och läsa böcker. Skojade bara, jag lever i slutet av 2010-talet – här är det video-on-demand och läsplatta som gäller! Tyvärr är det lätt att känna att detta stjäl tid från plugget. Inte för att det får mig till att läsa eller streama mindre, bara med lite mer dåligt samvete. Men det här dåliga samvetet försvinner om jag hittar en film som innehåller tillräckligt mycket vetenskap för att jag ska känna som om jag lär mig något utan att det känns som att plugga. Detsamma gäller skönlitteratur och TV-serier, som jag också kommer ge tips på. Men låt oss börja med filmer.

Så här kommer mina rekommendationer på filmer som är vetenskapligt relevanta. Det innebär antingen att de innehåller mycket korrekt vetenskap eller är tankeväckande, eller både och. Eller bara är så himla bra att man inte kan ha dåligt samvete över att ha sett dem. 

  • Gattaca (1997) – Utspelar sig i en framtid där så gott som alla barn ”skräddarsys” genetiskt åt sina föräldrar, vilket inte alls är orealistiskt. I nuläget har forskningen faktiskt kommit så långt att det här skulle vara möjligt, även om vi inte har total kontroll över alla detaljer på samma sätt som de har i filmen. Filmen väcker många etiska frågor kring genteknik och hur mycket vi faktiskt styrs av vårt genetiska arv.
  • Memento (2000) – En man med anterograd amnesi försöker lösa mordet på sin fru. Problemet är att hans tillstånd gör det omöjligt för honom att skapa sig nya minnen, alltså klarar han inte av att överföra upplevelser från korttidsminnet till långtidsminnet. Filmens framställning av mannens minnesförlust är väldigt realistisk och vetenskapligt korrekt (till skillnad från  många andra filmer om minnesförluster). Interstellar (2014) av samma regissör är också känd för hur faktabaserad den är.
  • The Martian (2015) – En astronaut fastnar på Mars och måste överleva i väntan på hjälp från jorden. Mycket research gjordes i samband med berättelsen (som hämtades från en bok med samma titel) för att den skulle vara trovärdig. Så gott som alla delar av vad som krävs för att överleva på en öde planet tas upp. Filmen lyckas vara både biologiskt och astrofysiskt korrekt, vilket inte är en dålig bedrift. Cast Away (2000) är också en bra och hyfsat realistisk överlevnadsfilm, även om den öde ön inte är lika exotisk som Mars.

Det här är bara början på min lista av rekommendationer – ja, jag tittar mycket på film. Resten av listan hittar du i det här inlägget. 

 

Studentliv på KI – det finns faktiskt

Någonting som jag har insett att den här bloggen saknar är information om studentlivet på Karolinska Institutet. Festerna är såklart en del av studentlivet, men det finns betydligt mer än så; danslektioner, körsång, spex, sportdagar, matlagning…  Låt oss börja med en snabb överblick av de två studentkårerna på KI som är de som huvudsakligen står för studentlivet. 

  • Medicinska Föreningen – Brukar kallas MF och är den största studentkåren vid KI, då den riktar sig till alla studenter. Medicinska Föreningen har sitt huvudkontor på Campus Solna i en byggnad som också kallas Medicinska Föreningen. Majoriteten av aktiviteterna MF håller i arrangeras därför på Campus Solna.
  • Odontologiska Föreningen – Brukar kallas OF (och kanske Käftis?) och är KI:s andra studentkår. Den riktar sig främst till odontologistudenterna, alltså tandläkarna och tandhygienisterna. OF håller till på Campus Flemingsberg, där tandläkarna och tandhygienisterna har majoriteten av sin undervisning.

Då jag pluggar läkarprogrammet och aldrig är på Campus Flemingsberg förutom när skolan tvingar mig, är jag bara medlem i Medicinska Föreningen. Vill du veta mer om OF kan du spana in den supersnygga hemsidan här och den inte lika snitsiga Facebook-sidan här.

Både MF och OF drivs av studenterna själva och är egentligen fristående från KI bortsett från visst stöd med resurser och finansiering. Förutom några få arvoderade positioner är alla uppdrag inom studentkårerna ideella och görs på studenternas fritid. Därför har du som student möjligheten att engagera dig i och har inflytande över kåren i allra högsta grad.

Mer om MF kommer att komma i nästa inlägg. Under tiden kan du spana in MF:s supersnygga hemsida här (måste dock erkänna att OF:s hemsida är snäppet läckrare) och Facebook-sidan här. Och vet du vad? Om du klickar dig fram till videor och album på Facebook kan du hitta massvis av filmer och fotografier som jag har tagit!

Välkommen till KI – VT18:s upplaga

Nytt år, ny termin, nya amphioxer… Välkommen till KI, alla nya studenter! Och välkommen tillbaka alla gamla studenter – en termin närmare examen!

Orkar man scrolla tillbaka i den här bloggen kan man hitta många fina inlägg om hur det är att börja plugga på Karolinska Institutet. Orkar man inte göra det, kommer här en sammanställning av några av mina inlägg som riktas till er amphioxer:

  • Har KI ett studentliv? Ja, mot förmodan. Hittills har jag mest skrivit om festerna på KI, som självklart ingår i studentlivet, men det finns mycket mer än så! Kanske kommer jag skriva om det i ett kommande inlägg? Du kan hitta det jag skrivit hittills under kategorin ‘Studentliv i fokus’. Ett första festinlägg finns här.
  • Vad är en amphiox och vad gör man på Amphioxdagen? Kort sagt är amphiox benämningen för nya studenter på KI. Man slutar vara amphiox efter man deltagit i Amphioxspelen och blivit accepterad som fullvärdig medlem i Medicinska Föreningen på Amphioxgasquen. Läs mer här.
  • Vad kan man förvänta sig på KI:s läkarprogram? Lite allt möjligt faktiskt, typ pysselverkstad, kanelbullar och skönlitteratur. Särskilt under första terminen. Läs här.
  • Vad är egentligen skillnaden mellan Karolinska och Karolinska? Det ena är ett sjukhus, det andra är en högskola/forskningsinstitution/myndighet – men vilken är vad? Jag själv är fortfarande inte hundraprocentigt säker, men du kan läsa min uppfattning om skillnaderna här.

Jag hade faktiskt nöjet att träffa några av er nya studenter på Infopuben i fredags. Infopuben är en ”after school”-pub som hålls första fredagen av varje termin där Medicinska Föreningens olika utskott visar upp sig och försöker rekrytera nya medlemmar. Jag blir alltid fruktansvärt glad och smickrad när folk berättar att de läser min blogg! Skönt att veta att det inte bara är min mamma liksom.

Var du på Infopuben i fredags kan du ha sett en liten tjej springa runt med en gigantiskt kamera (ibland två). Isåfall var det mig du såg. Kul att ses och välkommen till KI återigen!

 

Amphioxdagen: En poängjakt för ryggradslösa amöbor

Välkommen till er andra vecka på Karolinska Institutet – nu börjar det dra igång på riktigt. Som ni kanske har förstått vid det här laget kallas alla som går sin första termin för amphioxer [= primitiva, ryggradslösa kräk] eller T1:or. Insparken/nollningen på KI kulminerar i Amphioxdagen som består av Amphioxspelen och Amphioxgasquen. Vad är då Amphioxspelen?

  • En lagtävling. Varje lag ska bestå av 5-10 studenter. Ni får lov att komma från olika program, men samtliga måste vara nyantagna. Varje lag blir tilldelad ett utklädningstema, så våga tänka utanför TATA-boxen och slå på stort med utklädnaderna.
  • En poängjakt utspridd över hela Stockholms stad. Ta på er bra skor, lätt packning och skaffa ett SL-kort, för även om Amphioxspelen tar plats innanför tullarna, kan det bära av till oväntade platser. En någorlunda god uppfattning om Stockholms geografi och allmänna platser är fördelaktigt.
  • Poäng fås inte bara från lekarna. Poäng tilldelas också bästa lagandan, bästa utklädnaderna – stilpoäng ges också!
  • Korrupt. Domarna och lekledarna är ytterst mutbara – utnyttja det till er fördel.
  • Ingen kamratuppfostran. Amphioxspelen är allt annat än blodigt allvar. Det viktigaste är att ha kul, och äldrekursarna finns där för att hjälpa till med det.

Amphioxgasquen går i samma anda som Amphioxspelen – en kul fest för att ni ska lära känna varandra och komma in i KI:s studentliv. Du kan läsa mer om sittningar på KI här och under kategorin ‘Studentliv i fokus’.

Som en läkarstudent: Extrajobb inom vård och omsorg

Att plugga till läkarstudent är ett illa betalt heltidsuppdrag. Då studiestödet inte betalas ut under sommaren skapar det ett gigantiskt hål i de flesta läkarstudenters ekonomi och vi tvingas utföra hederligt arbete för att överleva fram till nästa CSN-utbetalning i slutet av augusti. Eller anmäla oss till CSN-berättigande sommarkurser för att suga ut skattebetalarna ännu mer. Jag skuldbelägger absolut inte de som gör det –  jag själv gjorde det förra året och kan nu skryta med att ha avklarat en kurs i programmering vid KTH.

Om man vill syssla med något som är relaterat till plugget kan man söka jobb som vårdbiträde eller personlig assistent på äldreomsorgen, demensboende eller i hemtjänsten. Med en åldrande befolkning och fulla äldreboenden skriker arbetsgivarna efter vårdbiträden. Arbetet är i skift; oftast varar ett dagspass mellan 6-14, ett kvällspass mellan 14-22 och ett nattpass mellan 22-04. Det är ibland fysiskt tungt: uppgifterna kan vara att städa, hjälpa till med hushållssysslor och sköta patientens personliga hygien. Lönen brukar ligga på 115-120 kr/h exklusive OB och semesterersättning.

Efter fjärde terminen får både läkar- och sjuksköterskestudenter behörighet att arbeta som undersköterskor. Underskötersketjänster har oftare starkare medicinsk koppling; man kan få ta blodprov, ge medicinering, lägga om sår och liknande. Då kan man jobba på landstingets vårdcentraler, men även på Blodcentralen (jag har skrivit mer om blodgivning här) och inom den specialiserade vården. Lönen varierar beroende på länet man arbetar i.

Som en läkarstudent: Sommarlov

Nu är det bara en vecka kvar innan det första antagningsbeskedet för höstterminens högskoleprogram publiceras på antagning.se.  Istället för att gå runt och bita naglarna och uppdatera antagning.se tills webbsidan kraschar och du tar slut på månadens mobildata, föreslår jag att du passar på att njuta av ditt sista riktiga sommarlov på ett bra tag.

Sommarlovet för en läkarstudent ser lite annorlunda ut. Det positiva är att vårt sommarlov varar ganska länge – från första veckan i juni till sista veckan i augusti. Det mindre glädjande är att många läkarstudenter är tvungna att plugga inför omtentorna som hålls tre eller två veckor innan höstterminen startar (jag är en av dem, vilket kan förklaras med min fest-omtenta-korrelation). Det värsta är dock att CSN inte delas ut mellan slutet av maj och slutet av augusti, så man måste hitta något annat försörjningsmedel. Att ringa föräldrarna med gråten i halsen och berätta att man bara äter potatis och nudlar, fått slut på mobildata och har hål i alla sina strumpor slutar fungera efter ett par gånger.

Om man inte får nog av plugget erbjuder Karolinska Institutet några sommarkurser. En av dem är den engelskspråkiga ‘Summer Course in Medical Science’ som alla KI-studenter på grundnivå kan söka till. En annan är FoLäk, för läkarstudenter som är intresserade av forskning. Man läser den parallellt med läkarprogrammet, men det ingår en praktik som man gör på labb under sommaren. Är man på annan ort eller bara vill ta sommarlov fysiskt men inte mentalt kan man anmäla sig till en av KIs MOOCs – gratis online-kurser som är helt på distans. De ställer inga krav på förkunskaper eller tidigare utbildning, men de ger inte heller några högskolepoäng och är inte CSN-berättigande. De är helt enkelt riktade till den som vill plugga för nöjets skull.