KI-studenten Isabelle fyller 1 år!

Screen Shot 2017-10-17 at 18.13.07Alltså bloggen. Inte jag. Om det inte redan var självklart. 

När jag började blogga för ett år sedan hade jag någon naiv föreställning om att jag skulle publicera inlägg regelbundet. Jag borstar inte ens tänderna regelbundet. Trots det har jag lyckats samla på mig en trogen skara läsare (hej mamma! inte hej pappa) vilket är helt otroligt! I dess dubbla mening. Jag blir så himla glad och smickrad när jag får höra att någon har läst min blogg, särskilt om det är någon som jag inte tvingat genom att köra upp webbsidan i hens ansikte.

Mitt första inlägg publicerades för exakt ett år sedan. 52 veckor, 57 inlägg och betydligt fler tandborstningar senare har vi hamnat här. Jag skulle kunna skryta med att mitt läsarantal har ökat med 600% sedan oktober förra året, men att gå från 2 till 12 läsare låter inte lika imponerande. Någonting som är (marginellt) bättre att skryta om är mina inlägg. Jag har några favoriter som jag inte vill att mina nya läsare ska missa:

  1. 5 (sned)steg för att klara uppropet – Startskottet som satte tonen och nivån för bloggen börjar från läkarprogrammets början.
  2.  ”Varför vill du bli läkare?” – jobbiga frågor som förtjänar jobbiga svar – En väldigt ohjälpsam frågestund där jag besvarar några av de vanligaste frågorna som en läkarstudent får.
  3. Faeces läkarstudenter säger: ”Förlåt, har haft fullt upp med plugget.” – På samma tema som ”Varför vill du bli läkare”, men den här gången behandlar jag några av de vanligaste fraserna läkarstudenter säger.
  4. #Nobel2k17: Kort kritik – Ett av mina senaste inlägg som ingår i min påhittade hashtag-serie #Nobel2k17 (den officiella Nobel-taggen är #NobelPrize) med en ganska dålig alliteration i brist på bättre titel. Antagligen det mest seriösa jag skrivit på den här bloggen. Det är såklart mina egna åsikter jag framför, och inte KI:s. Hade KI tyckt som jag hade Nobelpriset (och framförallt pristagarna) sett väldigt annorlunda ut.
  5. Nålskräck-serien – Mitt magnum opus. Skriven frenetiskt under en kall decembernatt då jag inte kunde sova för att jag hade druckit för mycket kaffe. Är en medryckande och målande men samtidigt verklighetsnära och rå skildring av hur jag i barndomen utvecklade en skräck för nålar och vulgärt läppstift, men sedan kämpat för att besegra mina rädslor och rädda världen – ett nålstick i taget. Pricken över i:t är de träffsäkra ordvitsarna i inläggstitlarna.

Med det sagt, vill jag tacka för det här första året och hoppas att kommande blir minst lika bra. Tusen tack för er tid, tålamod och tolerans för min illa dolda sarkasm, ordvitsar och ibland olämpliga tankar om Nobelpriset. 

P.S. Trött på mitt skrivande? Spana in mina bilder på KI:s Instagram-konto från förra veckan!

Annonser

#Nobel2k17: Live från presskonferensen för fysikpriset

Nobelpriset i fysik tillkännagavs för lite mer än en vecka sedan och gick till några av de som möjliggjorde den första observationen av gravitationsvågor – Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne. Genom Medicinska Föreningens studenttidning Medicor Magazine fick jag en plats på presskonferensen. Eller jag skulle ha fått det om jag hade hade kommit i tid. Istället sprang jag flåsandes in i salen där alla andra pressackrediterade redan befann sig och ställde mig där det fanns bäst med utrymme – alltså precis i vägen för alla kameror. Detta ledde till en del mer eller mindre milda undanfösningar och jag hamnade till sist precis bredvid ingången. Som tur var, var presskonferensen lite fördröjd då kommittén samtalade med en av pristagarna på telefon, så jag hann starta upp min live-rapportering i tid. Samma upplägg som sist – kommentarer på ett Facebook-inlägg allt eftersom presskonferensen fortskred.

11.51 Viktiga människor har satt sig [längst fram vid det formella bordet]. Har fortfarande fel på min ena kontaktlins så ser inte vilka de är. De tillhör Nobelkommittén [varför skulle de annars sätta sig längs fram?].

11.52 En av pristagarna är med på telelefon!!

11.53 Eller inte. Han har inte sagt något än.

11.54 Kanske lagt på? Dyrt med utrikessamtal.

11.55 Årets pris gå till Rainer Weiss, Barry Barish och Kip Thorne.

11.56 [För deras bidrag till observationen av] gravitationsvågor.

11.57 Imponerande, herren i mitten [Nobelkommittén] annonserade vinnaren inte bara på svenska och engelska, utan också tyska och franska. Har inget spydigt att säga för en gångs skull.

11.58 Professor Olga Bottner intar golvet. Bokstavligen.

11.59 Hon citerar Star Wars. Älskar det redan. På dem Olga! [Osäker på varför jag skrev så.]

12.00 Snygg datorpresentation. Se och lär, ni KI-föreläsare. [Här kom spydigheten tillbaka.]

12.07 Doktor Weiss är på telefonen och på gott humör!

12.08 Och påklädd. Han var tydligen inte det när de ringde?

12.09 I och för sig är det typ 5 på morgonen där han är [USA]. Och vi alla vet att det är hälsosamt att sova naken [gör vi?].

12.10 Åh nej. Jag ska inte spekulera om en Nobelpristagares nakenhet. Förlåt. Det här är värre än ”mensgenen”.

12.14 Professor Weiss fick frågan om vad han tror gravitationsvågor kan användas till i framtiden. Kan de jämföras med röntgenvågor i dess applikationer?

12.15 Hör mest brus till svar. Dålig telefonlinje. Pinsamt.

12.16 Höre bara enormous amount… [brus] Applied right now… [brus] Looking at the effect on the universe… [brus] Very directly… [brus] Fascinating idea of gravitational waves… [brus]

12.17 Om jag ska vara ärlig tror jag inte jag hade fattat ens om jag hade hört allt. Men professor Weiss har en trevlig röst iallafall.

12.18 Slut på det roliga. Frågor till panelen? Nej. Pinsamt.

12.19 Men såklart rusar alla fram för att få enskilda intervjuer.

12.20 Pfft. Inga applåder heller. Tycker åtminstone professor Bottner förtjänade en.

12.21 Tror jag är i vägen för TV4.

12.22 Haha, tänker inte flytta. Public Service for life!

12.23 Okej, nu ställer sig reportern demonstrativt med ryggen framför mig. Måste nog röra på mig.

Det här var alltså mina intryck från presskonferensen, med lite tillagda kommentarer på mina kommentarer i efterhand inom kantig (?) parentes. Det här blir också mitt sista Nobel-inlägg på ett tag, då jag inte ännu vet hur involverad jag får vara i själva festligheterna och föreläsningarna i december [hej, KI-chefer, ni vet hur gärna jag vill! Trots mitt lilla kritiska Nobel-inlägg. Men se det från den ljusa sidan – jag skulle bidra massivt till mångfalden!]

#Nobel2k17: Kort kritik

Nobelfestligheterna är högtidliga, högaktade och högintressanta – med all rätta. Men det betyder inte att det inte finns förbättringsområden, för att uttrycka det diplomatiskt. Nu ska jag ge er en nyanserad analys av Nobelprisets brister genom att länka till andra mycket mer nyanserade analyser av Nobelprisets brister. Men låt oss börja med lite statistik på årets pristagare.

2017 års pristagare, samtliga kategorier förutom litteratur och fred

  • Män.
  • Vita.
  • Verksamma i USA och/eller Västeuropa.
  • 70-80 år gamla.
  • Personer av just den samhällsklass som du förväntar dig ska vinna Nobelpriset.

Nobelpriset instiftades för 106 år sedan i Västeuropa, vilket märks tydligt när man tittar på prisfördelningen – och det är inte nödvändigtvis positivt. Fyra aspekter av Nobelpriset brukar återkommande kritiseras: dess status, priskategorierna, maximala antalet pristagare och bristen på mångfald och representation. En genomgång av alla dessa aspekter plus mycket bättre förklaringar av de naturvetenskapliga priserna än de jag skrev kan du höra på The Skeptic’s Guide to the Universe, avsnitt 639.

Nobelprisets status. Nobelpriset är inte det enda priset som finns till för att uppmärksamma och belöna forskare, men det är nog det enda du känner till – såvida du inte är en etablerad forskare själv. Vi hyllar och minns Nobelpristagarna, men det går ofta ut över de duktiga forskare som inte fått Nobelpriset – särskilt de som bidrog till den prisbelönta forskningen men inte fick plats på prispallen.

Priskategorierna. Upptäckterna som tilldelats kemipriset och medicinpriset har ofta legat någonstans mittemellan de två kategorierna, eller en bit utanför. Samtidigt finns det inget pris i matematik, biologi, teknik eller geovetenskap. Årets kemipris hade snarare platsat i teknikkategorin, medan årets medicinpris är mer av en biologisk upptäckt. Med ett så begränsat antal kategorier riskerar man att förbise viktiga forskningsbedrifter inom icke representerade fält. Visserligen var det Alfred Nobel själv som valde kategorierna, men ekonomipriset skapades faktiskt långt i efterhand.

Antalet pristagare. Det maximala antalet pristagare inom en kategori är 3. Det är ett väldigt begränsat antal med tanke på att forskning sällan bedrivs av enstaka personer numera, utan hela forskningslag, laboratorier eller till och med institutioner. Ibland är det också så att olika självständiga projekt som bidragit till samma forskningsframsteg belönas (årets kemipris bland annat), och då kan det vara ännu fler personer involverade som inte får det erkännande de förtjänar. Fredspriset kan tilldelas organisationer, så varför kan inte de andra priserna också få tilldelas grupper?

Bristen på mångfald och representation. För att få ett Nobelpris (med undantag för fredspriset) måste du ha gjort en stor forskningsbedrift som har gynnat mänskligheten och vetenskapen. Och även om du har gjort det är det svårt att få ett Nobelpris. Men det underlättar definitivt om du är en vit man i pensionsåldern. Är du en östasiatisk man i pensionsåldern är dina chanser måttligt stora. Heter du Michael har du större chans än om du är kvinna – åtminstone sedan 2009, då en kvinna sist belönades med ett Nobelpris. Heter du Richard har du också större chans än om du är kvinna, såvida du inte råkar vara afrikan eller svart – sist en afrikan belönades var 2003 och sist en svart person belönades var 1993.

Några kvinnor som anses ha blivit förbisedda av Nobelkommittén kan du läsa om här och här. Lite mer statistik och kritisk analys av Nobelpriset kan du hitta här.

#Nobel2k17: Förklaring av de naturvetenskapliga priserna

Tillkännagivandet av Nobelpristagarna 2017 har varit oktobers kanske inte största, men definitivt gladaste, nyhet. Nu ska jag försöka mig på att sammanfatta och förklara vilka priser som tilldelats för vad och till vem. I de naturvetenskapliga priserna. Ekonomi, litteratur och fred får du läsa på själv.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin – Jeffrey Hall, Michael Rosbash och Michael Young

Forskningen som belönades i år skulle snarare klassas som fysiologi än medicin, varför jag för det mesta sagt ”fysiologipriset”. Och för att det är jobbigt att skriva ”Nobelpriset i fysiologi eller medicin” – det är 17 (!) fler tecken, 19 (!!) om man räknar med blanksteg!! Jag har redan skrivit en sammanfattning av den prisade upptäckten här, och en live-rapport från presskonferensen här.

Nobelpriset i fysik – Barry Barish, Rainer Weiss och Kip Thorne

Upptäckten var en förhandstippad favorit – den första riktiga observationen av gravitationsvågor från en kollision mellan två svarta hål 1,3 miljarder ljusår bort. Upptäckten kan klassas som 2016:s största forskningshändelse, kanske till och med 2000-talets. Att kunna mäta gravitationsvågor är ett sätt att kunna titta tillbaka på universums historia, då de färdas med ljusets hastighet och uppstår när alla former av massa accelererar. Du kan läsa min live-rapport från tillkännagivandet här.

Nobelpriset i kemi – Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson

Den här presskonferensen var jag inte med på eftersom den råkade sammanfalla med Kanelbullens dag och det bjöds på gratis kanelbullar och kaffe på skolan – det gäller ju att prioritera rätt. Kemipriset tilldelades Richard Henderson, Joachim Frank och Jacques Dubochet för deras arbete inom kryoelektronmikroskopi. Elektronmikroskopet har länge varit det bästa verktyget för att åskådliggöra små molekyler på nära håll, men ett problem har varit att den starka elektronstrålen förstör organiska material. Dubochet utvecklade en teknik för att innesluta preparatet man vill studera i vatten så att det kan behålla sin form trots strålningen. Tack vare denna teknik kan man numera åskådliggöra proteiner och andra biomolekyler i 3D ända nere på atomnivå, vilket har varit instrumentellt för den moderna forskningen inom biokemi.

Hoppas detta förtydligade saker och ting. Om inte kan du läsa min mycket mer lättsmälta kritiska analys av Nobelfestligheterna i nästa inlägg. 

#Nobel2k17: Live från presskonferensen för fysiologipriset

Live.png

När jag var inne på presskonferensen för tillkännagivandet av Nobelpriset i fysiologi fick jag ett obotligt sug av att vilja skriva av mig på sociala medier. Ett modernt sätt att rapportera direkt från event är att live-tweeta och jag övervägde att göra det, ända till jag insåg hur pinsamt mitt Twitter-konto är – inte ens min mamma följer mig där. Så istället bestämde jag mig för att live-kommentera på Facebook. Här kommer de transkriberade och ocensurerade tankarna jag spottade ut mig på nätet under presskonferensen för världens mest prestigefyllda pris i medicinsk forskning:

11.32 Det har börjat tystna i rummet…

11.33 Tydligen ska det [pristagarna] tillkännages ”tidigast 11.30”. Så förmodligen blir det senare.

11.34 En [propert klädd] kvinna lägger ut namnskyltar till viktiga personer. Eftersom en av mina kontaktlinser gått sönder kan jag inte se vilka de är.

11.35 Presstalesmannen har sagt godmorgon. Ingen svarar. Stelt.

11.37 NOBELPRISET GÅR TILL…

11.38 Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young, för sina upptäckter [inom] ”circadian rhytms”.

11.39 Samtliga 3 är baserade i USA, är födda på 40-talet. Ganska typiska Nobelpristagare om jag ska vara ärlig.

11.40 Cirkadisk rytm handlar om cellers inre klocka, hur integrerad dygnsrytmen är hos oss organismer.

11.42 De talar om en ”period gene”. Jag tror inte den korrekta översättningen är ”mensgenen” men det är allt jag kan tänka på. Hehe.

11.44 Himmel, vad mycket mens de pratar om! Det finns också en ”timeless gene” som är viktig tillsammans med mensgenen.

11.45 Okej, ska sluta. Den tidlösa genen och periodgenen, tillsammans med en dubbeltidgen ger oss en form av dygnsrytm.

11.46 Tack vare pristagarnas upptäckter har cirkadisk rytm blivit ett etablerat forskningsområde.

11.47 Dags för frågor.

11.48 Ingen frågar något. Pinsamt.

11.49 Nu räcker någon upp handen och frågar hur pristagarna reagerade på nyheterna. [Svaret är] De har inte fått tag på Mr Young. Rimlig med tanke på att det är typ 5 på morgonen där han bor. Rosbash och C Hall har fått reda på att de vunnit. Rosbash sa ”You are kidding me!”

11.50 Andra här kommer från kinesiska medier, Indien, alla möjliga fina presspersoner… Jag känner mig klart underkvalificerad.

11.51 Juleen Zierath från [Nobelkommitténs] expertpanel sa precis att en del av den cirkadiska rytmen är det som får oss till att vilja gå och lägga oss kring kl 22. Jag saknar uppenbarligen den genen. Eller så är den massivt muterad.

11.52  Aaah, nu berättar de att den inre klockan i våra celler går non-stop, men kan ibland behöva tillrättavisas med ljus. Min behöver verkligen tillrättavisas.

11.53 Konferensen är avslutad.  Inga applåder eller fler frågor. Stelt. Folk har väldigt bråttom [med] att skynda sig ut.

11.54 Nä, nu ser jag. Alla går fram för att få one-on-one-intervjuer. Individualister. Pfft.

Det här var alltså min upplevelse av min första presskonferens någonsin. Känns bra att jag fastnade på en felaktig och barnslig översättning av en superviktig gen och avslutade det hela med att kritisera journalisterna som jag bara kan drömma om att komma i samma klass som. 

PS. Imorgon ska jag på tillkännagivandet av Nobelpriset i fysik. Jag kan ännu mindre om fysik än fysiologi, så det ska bli spännande.

#Nobel2k17: Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young är årets pristagare!

Nobel2.jpgHär kommer en kortfattad och enkel förklaring av deras upptäckt. Eftersom det här är endast vad jag förstod och uppfattade ber jag er att ta det med en nypa salt. De pratade mycket om en ”period gene” och när jag insåg att det kan översättas till ”mensgenen” tappade jag fokus.

Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young tilldelas Nobelpriset i fysiologi 2017 för sina banbrytande upptäckter i cirkadisk rytm. Cirkadisk rytm beskriver våra cellers inre klockor, som styr hormonnivåer, sömn, kroppstemperatur och metabolism.

Det gjordes experiment med plantor, bananflugor och råttor som föddes och levde i konstant mörker eller konstant ljus och konstant temperatur, så att inga yttre stimuli kunde antyda vilken tid på dygnet det var. Trots det följde försöksdjuren/växterna en dygnsrytm som motsvarade deras in vivo-vänners. Då kunde det konstateras att något annat än ljus och mörker, kyla och värme styr cellernas biologiska klockor.

På 80- och 90-talet isolerade herrarna Hall, Rosbash och Young de gener som kodar för några av de viktigaste proteinerna i den cirkadiska rytmen. Dessa gener kallas period [även för mig känd som ”mensgenen”], timeless och doubletime och de utgör ett återkopplingssystem för den biologiska klockan i cellerna, och synkroniserar den med dagsljus när det behövs – exempelvis vid jetlag.

Genom sina upptäckter banade de väg för fortsatt forskning inom cirkadisk rytm.

#Nobel2k17: Priset i fysiologi eller medicin går till…

P1040208.JPG

Det här är Nobel Forum. Nu ska presskonferensen sätta igång. Vad gäller det? Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017. Hur har jag lyckats nästla mig in? Genom att se viktig ut och sälja den här bloggen som en prima nyhetssida riktad till prospektiva, nuvarande och tidigare KI-studenter. Upmarketing på hög nivå. Jag kommer att uppdatera bloggen allt eftersom presskonferensen fortskrider. Vi väntar spänt ännu.