#Nobel2k17: Live från presskonferensen för fysiologipriset

Live.png

När jag var inne på presskonferensen för tillkännagivandet av Nobelpriset i fysiologi fick jag ett obotligt sug av att vilja skriva av mig på sociala medier. Ett modernt sätt att rapportera direkt från event är att live-tweeta och jag övervägde att göra det, ända till jag insåg hur pinsamt mitt Twitter-konto är – inte ens min mamma följer mig där. Så istället bestämde jag mig för att live-kommentera på Facebook. Här kommer de transkriberade och ocensurerade tankarna jag spottade ut mig på nätet under presskonferensen för världens mest prestigefyllda pris i medicinsk forskning:

11.32 Det har börjat tystna i rummet…

11.33 Tydligen ska det [pristagarna] tillkännages ”tidigast 11.30”. Så förmodligen blir det senare.

11.34 En [propert klädd] kvinna lägger ut namnskyltar till viktiga personer. Eftersom en av mina kontaktlinser gått sönder kan jag inte se vilka de är.

11.35 Presstalesmannen har sagt godmorgon. Ingen svarar. Stelt.

11.37 NOBELPRISET GÅR TILL…

11.38 Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young, för sina upptäckter [inom] ”circadian rhytms”.

11.39 Samtliga 3 är baserade i USA, är födda på 40-talet. Ganska typiska Nobelpristagare om jag ska vara ärlig.

11.40 Cirkadisk rytm handlar om cellers inre klocka, hur integrerad dygnsrytmen är hos oss organismer.

11.42 De talar om en ”period gene”. Jag tror inte den korrekta översättningen är ”mensgenen” men det är allt jag kan tänka på. Hehe.

11.44 Himmel, vad mycket mens de pratar om! Det finns också en ”timeless gene” som är viktig tillsammans med mensgenen.

11.45 Okej, ska sluta. Den tidlösa genen och periodgenen, tillsammans med en dubbeltidgen ger oss en form av dygnsrytm.

11.46 Tack vare pristagarnas upptäckter har cirkadisk rytm blivit ett etablerat forskningsområde.

11.47 Dags för frågor.

11.48 Ingen frågar något. Pinsamt.

11.49 Nu räcker någon upp handen och frågar hur pristagarna reagerade på nyheterna. [Svaret är] De har inte fått tag på Mr Young. Rimlig med tanke på att det är typ 5 på morgonen där han bor. Rosbash och C Hall har fått reda på att de vunnit. Rosbash sa ”You are kidding me!”

11.50 Andra här kommer från kinesiska medier, Indien, alla möjliga fina presspersoner… Jag känner mig klart underkvalificerad.

11.51 Juleen Zierath från [Nobelkommitténs] expertpanel sa precis att en del av den cirkadiska rytmen är det som får oss till att vilja gå och lägga oss kring kl 22. Jag saknar uppenbarligen den genen. Eller så är den massivt muterad.

11.52  Aaah, nu berättar de att den inre klockan i våra celler går non-stop, men kan ibland behöva tillrättavisas med ljus. Min behöver verkligen tillrättavisas.

11.53 Konferensen är avslutad.  Inga applåder eller fler frågor. Stelt. Folk har väldigt bråttom [med] att skynda sig ut.

11.54 Nä, nu ser jag. Alla går fram för att få one-on-one-intervjuer. Individualister. Pfft.

Det här var alltså min upplevelse av min första presskonferens någonsin. Känns bra att jag fastnade på en felaktig och barnslig översättning av en superviktig gen och avslutade det hela med att kritisera journalisterna som jag bara kan drömma om att komma i samma klass som. 

PS. Imorgon ska jag på tillkännagivandet av Nobelpriset i fysik. Jag kan ännu mindre om fysik än fysiologi, så det ska bli spännande.

Annonser

#Nobel2k17: Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young är årets pristagare!

Nobel2.jpgHär kommer en kortfattad och enkel förklaring av deras upptäckt. Eftersom det här är endast vad jag förstod och uppfattade ber jag er att ta det med en nypa salt. De pratade mycket om en ”period gene” och när jag insåg att det kan översättas till ”mensgenen” tappade jag fokus.

Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young tilldelas Nobelpriset i fysiologi 2017 för sina banbrytande upptäckter i cirkadisk rytm. Cirkadisk rytm beskriver våra cellers inre klockor, som styr hormonnivåer, sömn, kroppstemperatur och metabolism.

Det gjordes experiment med plantor, bananflugor och råttor som föddes och levde i konstant mörker eller konstant ljus och konstant temperatur, så att inga yttre stimuli kunde antyda vilken tid på dygnet det var. Trots det följde försöksdjuren/växterna en dygnsrytm som motsvarade deras in vivo-vänners. Då kunde det konstateras att något annat än ljus och mörker, kyla och värme styr cellernas biologiska klockor.

På 80- och 90-talet isolerade herrarna Hall, Rosbash och Young de gener som kodar för några av de viktigaste proteinerna i den cirkadiska rytmen. Dessa gener kallas period [även för mig känd som ”mensgenen”], timeless och doubletime och de utgör ett återkopplingssystem för den biologiska klockan i cellerna, och synkroniserar den med dagsljus när det behövs – exempelvis vid jetlag.

Genom sina upptäckter banade de väg för fortsatt forskning inom cirkadisk rytm.

#Nobel2k17: Priset i fysiologi eller medicin går till…

P1040208.JPG

Det här är Nobel Forum. Nu ska presskonferensen sätta igång. Vad gäller det? Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017. Hur har jag lyckats nästla mig in? Genom att se viktig ut och sälja den här bloggen som en prima nyhetssida riktad till prospektiva, nuvarande och tidigare KI-studenter. Upmarketing på hög nivå. Jag kommer att uppdatera bloggen allt eftersom presskonferensen fortskrider. Vi väntar spänt ännu.

Hänt på KI: den skvallerfria upplagan

Till att börja med lovar titeln mer än vad inlägget innehåller. Det här är endast ett informativt meddelande om lite datum att hålla koll på. Jag har alltså inte startat upp en skvallerblaska om vad som försiggår på Karolinska Institutet, även om det finns en del elefanter på campus som vi inte brukar tala om – en av dem börjar på M och slutar på acchiarini. Inte för att han fysiskt håller till på campus… jag lovar.

Låt oss börja kronologiskt:

  • 15 september: Anmälan till vårens högskoleutbildningar öppnar. Läkarprogrammet är en av dem, och visst vill du bli en yrkeskollega till mig?
  • 2 oktober: Vinnaren av Nobelpriset 2017 i fysiologi eller medicin tillkännages.
  • Nu fram till den 13 oktober: Du – DU – kan bli en av mina bloggkollegor! Ansök om att bli digital ambassadör idag! Eller den 13e oktober. Någon gång däremellan.
  • 9-13 oktober: Jag – JAG – har hand om Karolinska Institutets officiella Instagram-konto. Du kan följa det här. Om du inte kan bärga dig, kan du bläddra ett halvår tillbaka, då jag fick ha hand om kontot sist.
  • 16 oktober: Anmälan till vårterminen 2018 stänger.
  • 21 oktober: Högskoleprovet hålls omkring i landet. Runt 1.75 brukar krävas för att komma in på läkarutbildningen, men 1.4 kan räcka för att få en PIL-intervju.

 Det är alltså mycket spännande på gång, trots avsaknaden av en viss elefant på campus. Däremot finns det en annan snabelprydd KI-personlighet jag skulle vilja diskutera. Men det tar vi en annan gång.

5 pluggtips för dig som är ute i sista sekund

Föregående inlägg var ett löfte om att skriva mer om det egentliga plugget. Det här är en uppföljning på det, för att visa att jag [ger illusionen av att jag] håller det jag lovar. Inledningsvis vill jag slänga in en brasklapp – trots att jag spenderat 85% av mitt liv som elev är jag inte en duktig sådan. Så egentligen kommer alla mina plugginlägg sakna legitimitet, men förhoppningsvis kan de underhålla ändå – lite som astrologi och alternativa fakta. För att ge dig lite mer verklighetsförankring vad gäller plugget föreslår jag att du varvar min blogg med mina flitiga kollegors bloggar regelbundet.

Jag tycker inte om att plugga. Missförstå mig rätt – jag tycker jättemycket om att vara student och gå i skolan, men inläsning och repetition avskyr jag. Hellre än att sätta mig ner med en lärobok putsar jag mina fönster och färgsorterar applikationerna på min mobiltelefon. Därför är utsikten från min lägenhet alltid fläckfri och hemskärmen på min mobil alltid estetiskt tilltalande precis innan alla stora examinationer. Men förr eller senare – definitivt alltid senare i mitt fall – måste man ta itu med saken. Och eftersom man har ont om tid måste man utnyttja varenda sekund.

Till saken – så här brukar jag hetsplugga:

  1. Skummar igenom gamla anteckningar från föreläsningar eller någon av de fantastiska kurssammanfattningarna på Hus75Bara för att få ett grepp om innehållet på tentan eller förhöret.
  2. Tittar på gamla tentor och deras facit/svarsaspekter. Många tentafrågor återanvänds och det går ganska snabbt att se vad de letar efter i stora drag.
  3. Utgår från gamla tentafrågor och listar de saker jag känner mig minst säker på. Det är lockande att skriva upp hela kursen, men det är viktigt att prioritera och filtrera när man har ont om tid.
  4. Tittar på videogenomgångar eller diskuterar med kamrater för att öka förståelsen. Att sitta själv och repetera fungerar bra med glosor och för att nöta in stora mängder information, men för att verkligen förstå behöver jag mer stimuli än bläck på papper. Hittar du inte några pluggkamrater finns det gott om bra föreläsningsvideor på YouTube.
  5. Förhör och rättar mig själv på tentafrågor. På så sätt vet jag hur jag ligger till och vet vad jag ska lägga mest fokus på.

Jag vill avsluta med att diplomatiskt säga att alla har sitt sätt att plugga på och att du ska plugga på det sätt som passar dig bäst. Även om det är värt att rannsaka din studieteknik om du ständigt underpresterar.

En studieblogg om studier – eller inte

”På den här bloggen skriver jag om hur det är att vara läkarstudent vid KI, om utbildningen, universitet och studentlivet.” Så står det i beskrivningen av den här bloggen som du kan se till höger [snälla lägg märke till min nya profilbild och matchande logga] men efter lite självrannsakan har jag kommit fram till att jag inte alls skriver speciellt mycket om utbildningen. Visst har jag berättat om antagningen, insparken och fikan, men de enda inläggen som på riktigt har med vardagsplugget att göra är det här om studiemotivation, det här om grupparbeten och det här om att hålla sig vaken på föreläsningarna. Det är ganska dåligt med tanke på att jag tillägnat lika många inlägg till att skriva om en ynka fest.

Eftersom jag är en stark förespråkare av mångfald och representation, har jag bestämt mig för att börja kvotera in lite plugginlägg. Detta trots att jag är väl medveten om att åsikterna kring kvotering är splittrade. I det här fallet ser jag det som en tillfällig lösning till dess att plugget fått en lika naturlig plats i mitt vardagsliv som festandet, vilket annars beräknas ta uppemot 43 år enligt nuvarande utvecklingsstatistik. Du kommer att hitta dessa inlägg under kategorin ‘Studier i fokus’Länge leve mångfalden!

Amphioxdagen: En poängjakt för ryggradslösa amöbor

Välkommen till er andra vecka på Karolinska Institutet – nu börjar det dra igång på riktigt. Som ni kanske har förstått vid det här laget kallas alla som går sin första termin för amphioxer [= primitiva, ryggradslösa kräk] eller T1:or. Insparken/nollningen på KI kulminerar i Amphioxdagen som består av Amphioxspelen och Amphioxgasquen. Vad är då Amphioxspelen?

  • En lagtävling. Varje lag ska bestå av 5-10 studenter. Ni får lov att komma från olika program, men samtliga måste vara nyantagna. Varje lag blir tilldelad ett utklädningstema, så våga tänka utanför TATA-boxen och slå på stort med utklädnaderna.
  • En poängjakt utspridd över hela Stockholms stad. Ta på er bra skor, lätt packning och skaffa ett SL-kort, för även om Amphioxspelen tar plats innanför tullarna, kan det bära av till oväntade platser. En någorlunda god uppfattning om Stockholms geografi och allmänna platser är fördelaktigt.
  • Poäng fås inte bara från lekarna. Poäng tilldelas också bästa lagandan, bästa utklädnaderna – stilpoäng ges också!
  • Korrupt. Domarna och lekledarna är ytterst mutbara – utnyttja det till er fördel.
  • Ingen kamratuppfostran. Amphioxspelen är allt annat än blodigt allvar. Det viktigaste är att ha kul, och äldrekursarna finns där för att hjälpa till med det.

Amphioxgasquen går i samma anda som Amphiospelen – en kul fest för att ni ska lära känna varandra och komma in i KI:s studentliv. Du kan läsa mer om sittningar på KI här och under kategorin ‘Studentliv i fokus’.